Never been as bad as it may have seemed
Varför gör jag såhär? Varför finner jag något sjukt nöje i att förstöra för mig själv? Varför kan jag inte ta tag i saker innan det går för långt? Varför ger jag inte allt, och varför spelar jag kort med en ondskefull djävul på min axel om min framtid? Vad är det som driver mig till.. kan man kalla det galenskap? Det finns ingen resonabel förklaring till det, var all min ork har gått och gömt sig. Förutom att dom ligger ihopkrupna med mina drömmar.. Jag önskar jag var ambitös, och att jag hade ork.
Jag önskar jag var någon annan just nu, eller att jag hade en tidsmaskin.
Fan vad man kan vara ett patetiskt skämt till människa, ibland.
/ J
Jag önskar jag var någon annan just nu, eller att jag hade en tidsmaskin.
Fan vad man kan vara ett patetiskt skämt till människa, ibland.
/ J
Kommentarer
Postat av: Helena D
Kära vän, om någon vore ett patetiskt skämt till människa så vore det verkligen inte du!!
Sen så, hur kul tror du att det känns för mig att du går omkring och säger att jag ibland skulle vilja vara ett patetiskt?! (aka: ibland önskar jag att jag var mer som du)
Älskar och uppskattar dig - även om jag aldrig säger eller visar det
Postat av: E
Du är inte ett patetiskt skämt. Ibland händer saker som gör att man inte orkar med skolarbete som första prioritet. Att skjuta upp saker är aldrig bra, men jag finner det oundvikligt. Kämpa vidare!
Postat av: E/B
De andra har sagt det så bra: du är inte ett patetiskt skämt. Det är ganska ofta svårt att orka med skolan, men det löser sig till slut när man en dag finner orken. Det kommer du göra, du är en stark person!
Trackback
